vårros

I söndags stod Uppsala mig upp i halsen. Vissa kanske skulle skylla på lördagen alldeles för häftiga dryckes intagande. Men det handlade mest om en oerhörd ilska på världen utan för. Typ. Så jag flydde, hem hem hem. Uppsala är bra, men V-by kommer alltid vara hemma. Dessutom så har det ny invigna Vällingby centrum fler affärer än Uppsala. När man är i Vällingby får man dessutom se V-bys stolthet, Hampus. Ibland frågar jag mig vad jag gör i den lilla hålan som jag ibland väljer att betrakta Uppsala som, pluggandes någonting som inte kommer ge mig särskilt mycket i framtiden. Men det stannar där, som ett ifrågasättande. För visst gillar jag staden en massa, och framför allt trivs jag med människorna där och även med mitt hjärnvridande men intressanta pluggande. Så imorn ska jag återvända "hemmåt" med lite ny betong-energi. (En hemsk sak har dock skett, min älskvärda väg som leder till tunnelbanan har beklätts med en ny arom, en doft av avlopp möter grisbonde... ick)